EU:s AI‑förordning och hur den påverkar framtidens digitala arbete

Detta behöver du veta för att skapa en arbetsplats som följer lagstiftningen

Jon Anders Midthun / februari 11, 2026

När nya regler för AI, dataskydd och cybersäkerhet börjar gälla behöver företag och organisationer tänka om kring hur de bygger sina digitala miljöer.

EU:s AI‑förordning gäller sedan 2024 och började tillämpas i praktiken 2025. För många svenska organisationer blir den här lagen en av de största förändringarna för digitala arbetsplatser.

Kort sammanfattat:

  • AI‑system delas in i olika risknivåer. Högrisksystem, t.ex. rekrytering eller övervakning, får strängare krav.
  • Organisationer måste säkerställa att medarbetare som använder AI har rätt kompetens.
  • När AI påverkar beslut om anställda måste det vara tydligt och transparent.

Vad det innebär i praktiken:

  • Fler verktyg innehåller AI än man kanske tänker på – allt från enhetshälsa till automatiska analyser.
  • IT behöver dokumentera hur AI‑insikter används och garantera rättvisa och integritet.
  • Digitala arbetsplatsplattformar (t.ex. DEX‑lösningar) behöver bedömas både tekniskt och ur ett regelefterlevnadsperspektiv.

Större krav på integritet och tydlighet kring medarbetardata

Sverige har länge haft hög integritetsstandard, och EU fortsätter stärka skyddet genom fördydliganden av GDPR, lokal vägledning och AI‑förordningen.

Det som skärps:

  • Ökad kontroll av verktyg som samlar in data om medarbetare, som produktivitetsanalyser och systemtelemetri.
  • Organisationer måste tydligt beskriva vilken data som samlas in, varför och hur den används.
  • Automatiserade beslut ska vara möjliga att förstå och ifrågasätta.

Effekt på digitala arbetsplatser:

  • Analystjänster måste använda minsta möjliga datamängd.
  • Leverantörer som erbjuder starka integritetskontroller och EU‑förankring blir mer attraktiva.
  • Kommunikation och förändringsledning blir viktigare – medarbetare behöver tydliga besked om datanvändning.

Cyber­säkerhet: NIS2 höjer kraven

NIS2‑direktivet, som gäller från 2023, innebär högre krav för många svenska organisationer, särskilt inom offentlig sektor och samhällsviktiga verksamheter.

För digitala arbetsplatser betyder det:

  • Strängare krav på enhetssäkerhet, patchning och sårbarhetshantering.
  • Snabbare rapportering av säkerhetsincidenter.
  • Större behov av verktyg som ger realtidsinsyn i enheter, applikationer och potentiella risker.
  • DEX‑plattformar får en viktigare roll genom att upptäcka avvikelser tidigt och automatisera åtgärder.

Vad organisationer bör göra nu

Här är de viktigaste stegen för att möta den nya lagstiftningen:

1. Kartlägg er AI‑användning - Inklusive inbyggda verktyg som du kanske inte tänkter på som "AI". 

2. Skapa tydliga regler för medarbetardata - Definiera hur data samlas in, används och lagras.

3. Utbilda både IT och verksamhet - Ge enkel och praktisk vägledning kring AI, integritet och säkerhet.

4. Välj leverantörer som är redo för nya kraven - Partners ska vara transparenta, följa EU‑regler och kunna hjälpa till att dokumentatera att och hur lagar följs.

5. Bygg in regelefterlevnad i er digitala arbetsplatsstrategi - Det är enklare att designa rätt från början än att justera i efterhand.

Reglering som möjlighet

Ny lagstiftning innebär mer ansvar – men också en chans att skapa en tryggare, mer hållbar och mänsklig digital arbetsplats. Organisationer som ligger steget före bygger starkare digitala fundament, minskar risker och stärker både produktivitet och förtroende.

Se vårt webbinarium om hur man skapar en mer resilient, produktiv och framtidssäker digital miljö.

Jon Anders Midthun
Head of Digital Workplace Services, Vivicta

Helping organizations leverage technology for their digital transformation journey.

Författare

Jon Anders Midthun

Head of Digital Workplace Services, Vivicta

Dela på LinkedIn Dela på Facebook Share on Threads